DRAMATIK VAR DET IDAG...

...NÄR ASTRID SKULLE VACCINERAS!

Ja, nu har jag bestämt mej för att lämna sjukbädden, har insett att det tar tid att bli helt pigg...Så imorgon börjar jag jobba ...

Astrid skulle vaccineras idag och en förälder skulle följa med. Egentligen skulle David gjort det men eftersom jag ändå var hemma och är på bättringsvägen bestämde vi att jag skulle göra det.

När jag hämtade Astrid så sa hon att det var lite pirrigt. Det förstår jag, flera barn på skolan har redan vaccinerats och ni vet väl hur barn kan skrämma upp varandra. Det var bara ett par barn före oss och när vi kom in gjorde Astrid precis som vi sagt, lät armen hänga rakt ner så den var avslappnad.

När det var klart reste sig Astrid upp och tog på tröjan och sen plötsligt bara svimmade hon av. Jag må vara sjuksköterska men när det gäller ens egna så är man allt annat än det... Jag och sköterskan fick baxat upp Astrid på britsen och efter ett tag tittade hon upp och sa att det kändes konstigt i ögonen och örat...Om ni visste vad många katastroftankar jag han tänka då...Jag fick gett henne lite att dricka och baddat pannan med kallt vatten. Efter en tio minuter sa hon att det kändes bättre och vi bestämde att vi kunde bära ut henne så hon fick ligga och vila på soffan en bit bort. Upp från britsen igen och whops så svimmade hon igen och tappade all färg... Fy, hade detta varit på jobbet så hade jag varit hur cool som helst men pulsen steg och enligt sköterskan så tappade även jag färgen...

En bra stund senare så mådde Astrid bättre, dock lite tagen av vad som hänt. Jag bar ut henne till soffan där hon fick ligga och vila och vi kom nog inte därifrån förrän en timme senare. Det kändes inte riktigt bra att lämna Astrid i skolan så hon fick följa med hem och har legat och vilat idag. Jag fasar redan för den andra sprutan som ska tas i början av januari...men vi har redan en strategi...Astrid ska ligga ner redan från början och sen ska vi ta det hur lugnt som helst...

Pust...huvudvärken som försvunnit har kommit tillbaks men den är nog snarare orsakad av anspänning än infektionen...

Imorgon är det upp till bevis...jag har ingen aning om hur min dag ser ut, hur många samtalspatienter som är inbokade...Men jag är väldigt säker på att jag slutar klockan ett imorgon och att jag nog ska fixa detta :)