...MÅNGA MINNEN ...
Jag har spenderat en natt under både duntäcke och fleecefilt men ändå frusit, brrr...
När jag låg där och frös så kom jag genast att tänka på när vi var små och åkte till sommarhuset i Blekinge. Vi åkte dit året runt och när vi var där på vintrarna så var det kallt och fuktigt...känns nästan likadant här hemma!
Den stora skillnaden är att vi hade kakelugn i sommarhuset som pappa eldade så det stod härligt till...efter ett tag spred sig värmen i huset . När jag och Anna skulle sova kom pappa och stoppade om oss med våra täcken som han hade värmt mot kakelugnen. SEN frös man inte längre!
NU längtar jag till jobbet...och VÄRMEN där! Ha en bra dag ni alla!
4 kommentarer:
Fina barndomsminnen=) Hur går de för er, några frostskador än??;)
Å! Nu blev jag påmind om de uppvärmda täckena.
Vad mysigt det var!
Hoppas att ni snart får varmt och skönt igen!
Kram!
Det du skriver väcker fina minnen hos oss också. Om du känner för det kommer pappa gärna med ett varmt täcke, när ni kommer hit i februari. Säg bara till.....
MoP
Emma...lite kalla näsor än så länge, men vem vet!!!
Ja, Anna, det var tider det...Kommer du ihåg hur pappa gick runt med den där livsfarliga gasolbrännaren också, hi hi...
M o P, måste vi vänta tills sportlovet, kan inte pappa komma hit med uppvärmda täcken...
Skicka en kommentar