STRESSAD...

...ÄR JAG!!!

Jag ska inte bli för tjatig...Att vi har hysteriskt mycket att göra med alla människor som är oroliga för svininfluensan vet ni ju redan...där till saknar vi personal som inte får ersättas pga anställningsstopp. Fyra personer kort...inte så lite det!

Idag vaccinerade jag de första patienterna med pandemrix. Kändes lite speciellt måste jag säga... Det var inga lätta patienter jag lyckades få...En tjej med multihandikapp som ryckte med armen hela tiden, om ni visste vad svårt det är att ge en spruta eller ta blodprover då. Men, flickan blev vaccinerad och var säkert väldigt nöjd när hon fick lämna mitt rum.

Därefter kom en patient som grät då hon var orolig för att ta vaccinationen...Hrm...det är inget man fixar på fyra minuter (det är den tiden det är beräknat för att ge vaccinationen och dokumentera)...gäller ju att det blir en bra upplevelse för patienten.

När jag väl lämnade jobbet och satte mej i bilen så stängde jag av radion. Pulsen var hög och huvudet kändes som ett myrbo...Jag skulle skynda mej för att hämta Astrid från kören. Hon sjunger i kyrkans barnkör där vi bor och tycker att det är väldigt kul.

Trots laglydig körning (vågar inget annat nu mer...)så kom jag fram tio minuter för tidigt. Jag bestämde mej för att gå in i kyrkan och så glad jag är för att jag gjorde det. Jag slog mej ner på bakersta bänkraden och lyssnade på barnen som sjöng glatt. Det var så himla avkopplande att sitta där och samtidigt som jag lyssnade på sången också fick lite tid för eftertanke. Pulsen gick ner och jag kände mej plötsligt ganska så lugn...

Nu har vi ätit god kycklinggryta och ska ta en liten kvällspromenad!

Ha det så mysigt i stugorna!