fredag 22 januari 2010

Det var en gång för länge sedan...

...en pojke som hette David!

David fascinerades av många saker, en av dem var eld!!!

När David var liten så råkade han och några kompisar få fyr på gräs, gräset var torrt och elden spred sig...den historien slutade med att brandkåren kom och släckte, David skämdes!

När sen David blev en stor och stark man så fascinerades han fortfarande av eld. (inte så allvarligt som det låter...)..David flyttade till hus och när man har ett hus så ingår även en tomt att sköta. På tomten fanns en häck och mellan häckplantorna envisades gräset med att komma upp. David kom på en smart idé, istället för att ligga på alla fyra och gräva upp gräset så satte han fyr (även kallat lunta) på det och gick sedan och släckte den lilla elden med krattan. Frun Åsa tyckte också att det var ett snabbt och bra sätt att få det fint mellan häckplantorna.

Samma dag hade Åsa och David en stor vårbrasa utanför huset, de hade ju precis flyttat in i det nybyggda huset och det var en del buskar och träd som de ville göra sig av med och vad var väl enklare än att elda upp det? En mysig eftermiddag med vårrensning och korvgrillning...

Lite senare samma kväll ringde en granne på dörren, Åsa öppnade och fick höra att det brann i elskåpet som är placerat precis vid tomtgräns (alldeles framför häcken). Det var dock ingen stor brand men än dock en brand...Då visade det sig att lite gräs legat och pyrt och sen fortplantat sig bort till elskåpet!

David sprang då ut och hällde vatten på den lilla, lilla branden , som var i gräset bakom elskåpet, och sen var allt frid och fröjd...Trodde vi ja!!!

Dagen där på när David var på arbetet och Åsa var hemma med lilla Astrid ,som  var nyfödd ,så ringde det på dörren. Det var någon man ifrån något teleföretag. Han undrade om vi hade eldat, jag kunde ju inte blåneka eftersom det var en diameter om ca 3 meter framför huset där vi eldat och gräset alltså var bränt. Jag sa att vi hade vårstädat men eldat i elskåpet...nääää... (för vi hade ju faktiskt inte eldad I elskåpet) Att David hade eldat i häcken sa jag dock heller ingenting om. Nä,  för det är ju förbjudet att elda nära ett elskåp , sa mannen  och blinkade käckt åt mej med ett litet leende på läpparna!

Resultatet av denna lilla historien blev att några stackars grannar ,boende längre ner på gatan ,var utan fungerande telefoni under en veckas tid. Dessutom var det mycket olika el-gubbar som fixade i det stackars elskåpet och sist men inte minst...vi är alla noga med att se till att vi får tillbaks tändstickorna när David har gjort det han ska med dem, tex tänt ett ljus!


Nä, skämt å sido, David är nog inte mer fascinerad av elden än någon annan...han har bara haft lite otur och en sak är säker, även han har fått respekt för elden!!!
Man ska ha respekt för elden och  det måste jag nog säga att även David har idag! :D

4 kommentarer:

anna of sweden sa...

Å, jo. Liiite mer fascinerad av eld än vi andra är han. ;)

Kram!

ÅSA sa...

Anna, ´kej då! :O

Susanne sa...

Vilken underbar historia!!!! Och det gick ju bra ändå till slut. Jobbar han som brandman????
Kul att du tog del av mina vattenbilder=). Det är jättekul och att lära sig kameran är ett långt men jätteroligt projekt och jag kan lova att jag är långt ifrån fullärd men har haft mycket nytta av olika fotosidor på nätet som jag är och har varit med i. Har gått en grundkurs men upplevde inte att jag kunde nått egentligen när den var slut utan allt har faktiskt kommit under mina fotostunder. Lycka till!!!!

ÅSA sa...

Nattsyrran...ja, att han inte tänkte på att bli brandman...Risken hade kanske varit att han hade väntat lite extra länge innan han påbörjade släckningsarbetet :) Ska försöka gå in lite mer på fotositer...Kul med dina tips!