torsdag 4 september 2008

Pust, stånk, stön...

...inte så roligt som det låter...

När jag kom hem från min joggingrunda i tisdags så var jag så euforisk så jag sa till David att jag springer så lätt och snabbt nu och att vi bara mååååste springa tilsammans. Sagt är sagt...

Idag skulle vi då springa tillsammans och redan på jobb kände jag mej helt slut, jobbade dessutom heldag idag vilket innebär att jag nästan har SUTTIT i 8 timmar! Hur min mage ser ut efter en sådan dag ska vi inte tala om.

På väg hem i bilen satt jag och funderade på olika alternativ för att "slippa" springa idag men jag kom inte på några bra argument. Väl hemma så står David omklädd och klar och då kunde jag liksom inte göra annat än klä om jag också.

Tanken slog mig att det kanske skulle gå lättare att springa om jag kunde dra nytta av min naturgas...fy på mig...

Väl ute så stormade det, när vi väl kom ner till havet så hade vi sådan motvind att det kändes som att jag stod stilla på stället och sprang, jag säger bara fy fasen vad jobbigt! Men jag är inte den som är den så jag pinnade vackert på och trots alla omständigheter så gick det två minuter fortare än när jag sprang samma runda härom dagen.

Nu har jag sprungit tre av fyra dagar denna veckan, det måste väl ändå innebära att jag kan få vila imorgon?!?

Nu ska jag hoppa in i duschen och sen blir det Spagetti Carbonara, voilá!

Inga kommentarer: